Kunskap Enorm trötthet, koncentrationssvårigheter och dåligt minne. Det är klassiska tecken på att du kan ha drabbats av den nya stora folksjukdomen. Psykologen Kerstin Jeding guidar dig bland varningssignalerna – och förklarar varför man egentligen ”går in i väggen”.

I dag är psykisk ohälsa den vanligaste orsaken till sjukskrivningar i Sverige. Förra året gjorde Arbetsmiljöverket en undersökning som visade att nästan var fjärde person mådde dåligt på grund av jobbet, en stor ökning jämfört med för två år sedan.

– Man kan drabbas av utmattningssyndrom av många olika orsaker. Vi har en stor press på oss både på jobbet och hemma. Många vill prestera bra på jobbet men samtidigt ha ett hem som ser ut som i inredningsmagasinen, dessutom vill man ta en weekend med partnern och hitta på roliga saker med barnen. Vi ger 120 procent i fem livsområden samtidigt, säger psykologen Kerstin Jeding.

Kerstin Jeding forskar inom stress, sömn och hälsa och arbetar på Stressmottagningen som rehabiliterar utmattningssyndrom på specialistnivå. Utmattningssyndrom är för många känt som "bli utbränd" eller "att gå in i väggen". Det sistnämnda ger en ganska beskrivande bild av hur det känns som drabbad. Även om det funnits tecken på sjukdomen innan så kan det kännas som att man plötsligt kraschar. Du kan inte gå upp ur sängen eller utföra en enkel uppgift längre.

– Det handlar i huvudsak om att man under en lång tid har använt mer resurser än man faktiskt har. Mest påtagligt för den drabbade är en enorm trötthet, men också att man glömmer saker hela tiden och har svårt att koncentrera sig i avancerade samtal på jobbet.

Det finns olika teorier om vad som orsakar symptomen, men på MR-röntgen har man kunnat se att det finns faktiska hjärnskador som stämmer överens med patientens symptom.

– Inget är dock permanent förstört i hjärnan utan det är skador som kan läka ut, påpekar Kerstin Jeding.

Några bland de första varningssignalerna på utmattningssyndrom kan vara att man känner sig lättirriterad, illa till mods och sover sämre. Många kan ha gått med problemen länge men ändå kämpat på.

– Alla de som lyssnat till de första varningssignalerna, träffar jag aldrig här, utan de som kommer hit är de som bitit ihop och fortsatt.

Många av patienterna som söker hjälp hos Kerstin Jeding har först i efterhand kunnat se att de första varningssignalerna fanns där långt innan kraschen. Men när du väl hamnat där är det ofta väldigt svårt att hitta orken och motivationen att göra en förändring av sin situation. Man är rädd att bli av med jobb, lägenhet och partner.

– Det är ofta obehagligt för oss att erkänna att vi är sjuka, vi skäms och känner oss misslyckade. Men det viktigaste är att göra någonting. Det är inte samma hjälp som fungerar för alla – men våga ta beslutet om att ändra något som inte fungerar i dag. Det är en långsiktig livsinvestering.

Kerstin Jeding säger att man bör ändra sin belastningsnivå på ett sätt som inte dränerar en på allt roligt i livet, eller allt som fyller på energi.

– Många drar till exempel ner på att träna, umgås med vänner och göra roliga saker på fritiden för att orka jobba som de gör. På sikt mår de flesta av oss dåligt av att ha ett liv som mest innehåller "måsten" och har sorterat bort allt annat. Det man kan behöva är kanske istället att prioritera om på arbetet, eller i hemlivet.

Har man redan gått in i väggen är det dock viktigt att gå till vårdcentralen eller företagshälsovården – båda ställena har tillgång till psykologer och psykoterapeuter. Många hemförsäkringar kan också ge en fem till tio samtal med en psykoterapeut.

– Kom ihåg att man kan bli helt frisk från utmattningssyndrom, det är en väldigt behandlingsbar ohälsa. Har man varit med om en sådan här kris så får man ofta en ny syn på livet, det kan också ge en otrolig kraft att inte hamna där igen, man utsätter sig inte längre för så stressiga situationer då man inte tycker att det är värt det, säger Kerstin Jeding.

Två råd för att väja för väggen

Ta varningssignalerna på allvar. Ställ om och våga ta konsekvenserna av din förändring. Det innebär inte att man ska undvika all stress men man ska inte utsätta sig för den hur lång tid som helst i sträck.

Energibalansera. En viktig del är att titta på sina energikonton. Ställ dig själv frågan: hur använder och förvaltar jag min energi? Ta ut lite energi, men fyll sedan alltid på. Ta pauser och avbrott, dela upp arbetsuppgifter, och gör en sak i taget istället för flera samtidigt.

Läs mer! För mer information om utmattningssyndrom och var man kan vända sig för att få hjälp gå in på stressmottagningen.com