Undersökning Debatten kring hyrläkare har varit het med starkt fokus på ökade kostnader för landstingen. Men hur upplever de inhyrda läkarna livet som konsulter? Den frågan ställs i en intervjuundersökning av TNS Sifo, på uppdrag av Proffice Care.

Frihet, mer tid för patienterna och mer uppskattning på jobbet är några de aspekter läkarna själva lyfter fram. Men många extraarbetande läkare möter också ovilja från sina ordinarie arbetsgivare. TNS Sifo har genomfört en intervjuundersökning med 150 hyrläkare på uppdrag av Proffice Care. Undersökningen ger en inblick i livet som hyrläkare.

Den typiska hyrläkaren är en erfaren manlig läkare som arbetar extra vid sidan sin av sin ordinarie anställning.

– Hyrläkarna gör i dag en ovärderlig insats för att skapa en jämlik vård i hela Sverige. I glesbygd och socialt utsatta områden är det ofta våra medarbetare som ser till att alla svenskar har möjlighet att träffa en läkare, säger Anna Svanberg, VD för Proffice Care.

Så här beskriver deltagarna i undersökningen livet som hyrläkare:

Fritt: Påfallande många – 68 % – uppger att de upplever frihet i sin roll som hyrläkare.

Utvecklande: 63 % säger att rollen som hyrläkare innebär att de utvecklas i sin yrkesroll.

Mindre stress, mer inflytande: Trots att arbetet som hyrläkare ofta sker parallellt med ordinarie anger mindre än hälften (44 %) att de upplever sin arbetssituation som stressig. Sammanlagt 56 % uppger att de har större inflytande över sitt arbete i rollen som hyrläkare.

Mer uppskattande: Hela 68 % uppger att de känner sig mer uppskattade i arbetet som hyrläkare.

Mer tid för patienterna: 62 % uppger att de får mer tid för patienterna som konsultläkare.

Relativt små hinder – men motvilliga arbetsgivare: Av de som idag arbetar som hyrläkare anser endast 30 procent att de upplevt någon form av hinder att göra en extra insats i vården som hyrläkare. Men av dem som upplever olika hinder, anger det stora flertalet att det är ordinarie arbetsgivaren som står för det största motståndet. Hela 45 procent anger olika typer av motstånd från arbetsgivaren som anledning till att inte ta arbete som hyrläkare: Tidsbrist (20 %), långa resor (12 %)och familjeliv (7 %) är långt mindre betydelsefullt hinder för en extra insats.

 – Ska Sverige klara att leverera en bra vård i framtiden till alla krävs att vi vrider debatten rätt och lyfter blicken. Hyrläkare är inte ett hot mot landstingen, utan en tillgång. Idag utgör den en mycket liten kostnad – under en procent – av den samlade personalkostnaden inom vården. Samtidigt är de garanten för att vi också i framtiden ska få en jämlik vård för alla, avslutar Anna Svanberg.